Blogg

 

 

Småbus-bokmässa 2018

I september 2018 ordnades för första gången en svensk bokmässa för barn-och ungdomsförfattare och illustratörer. Arrangör var Joke Guns och platsen var i Småland.
Jag var nervös innan jag skulle åka för jag hade i min iver anmält mig direkt jag fick mailet om mässan. Efteråt kom mina tvivel. Det är första gången det ordnas, hur dåligt kommer det att vara, kommer någon att åka dit. Jag känner ju ingen. Ingen av de jag känner i branschen skulle åka dit utom jag. Jag undrade vad jag gett mig in på.

Läskig tavla ovanför min säng. Sov gott!

När jag kom fram med tåget mötte jag två holländska damer utanför stationen. Den ena skrev hästböcker och den andra var illustratör. Vi blev hämtade av Jokes man och skjutsade till folkhögskolan. De hade kommit till Sverige med sin familj några år tidigare. Joke hade förälskat sig i det svenska språket och en dag hade hon bestämt att familjen skulle flytta till Astrid Lindgrens trakter i Småland. Jokes man arbetade inom hemtjänsten något som var helt nytt för honom, men han trivdes så bra att han nu skulle utbilda sig till undersköterska.

Småbus hade ett gediget program med workshops och föreläsningar. Det fanns illustrationsworkshops för författare och skrivworkshops för illustratörer. Föreläsningarna leddes av författare och konstnärer.
Vi bodde tillsammans på folkhögskolan och åt måltiderna ihop. Snabbt fick jag en riktigt bra vän, finlandssvenska Malin Klingberg. Jag tror jag kände mig så hemma med henne direkt. Hennes humor och fina dialekt. (Jag är ju uppväxt vid gränsen till Finland). Malin var så rolig och vi två hängde hela tiden. Precis som när jag var liten kände jag mig putt om jag för ovanlighetens skull inte fick plats vid min ”bästis” bord. (Malin klättrar i repstegen nedanför.)

Flera av de andra deltagarna var också helt underbara. Stämningen var skrattig och alla delade med sig av sina erfarenheter. Vi tittade på varandras skisser och original. Vi gav varandra tips och peppade varandra. Det här gav mig betydligt mer än alla bokmässor jag varit på tidigare. Det var något så unikt som en mässa för oss, skaparna av bilderböckerna. Småbus hade försökt bjuda in förlag till mässan den sista dagen, men alla tackade nej för att de skulle till Göteborg.

Det var många verkligt duktiga illustratörer och författare från andra länder. Vi var inte så många från Sverige och jag tyckte det var roligt att träffa kreatörer från andra länder. Småbus var som ett vuxenkollo och oj, vad vi lekte och skrattade. Jag kom hem fylld av inspiration, tips, nya kontakter och faktiskt vänner också!

Ivy Pocket- boktips!

Vem som helst utom Ivy Pocket, som den heter, är en galet rolig berättelse. Ivy tycker själv att hon är perfekt, det finns inte något som hon inte kan. Ivy jobbar som kammarjungfru åt en rik grevinna. Hon är den sämsta hemhjälpen du kan tänka dig. När grevinnan sökte efter en kammarjungfru sa hon: Anställ vem som helst utom Ivy Pocket. Men hennes vän övertalade henne att anställa Ivy, bara för att själv bli av med henne.
Ivy, är en katastrof, hon hamnar mitt i ett mysterium och är ständigt i livsfara, men hon har själv ingen aning om det. Ivy litar blint på fel människor och är misstänksam mot personer som hon kan lita på. Ivy själv är övertygad om att hon är underbar, älskad och extremt begåvad.
Vi läste den som högläsningsbok och tycker alla att den är väldigt rolig.
Författaren Caleb Krisp har gjort succé med böckerna om Ivy. Hen är en pseudonym och hens riktiga identitet är ännu inte avslöjad.

Norra Latin – boktips!

Tamar flyttar från Östersund till Stockholm för att gå en teaterutbildning på Norra Real. Det är inte vilken teaterlinje som helst, det är Sveriges bästa. I samma klass går också Clea som är uppvuxen i en teaterfamilj och har varit kändisbarn sedan hon föddes.
Den gamla skolbyggnaden är hemsökt och en berättelse sprids bland eleverna om en tragedi som hände på skolan för längesedan.

Teatervärlden är en spännande kuliss, Shakespeare och spöken känns helt rätt i den miljön. Det här är också en berättelse om att vara nyinflyttad i en stor stad där andra regler gäller. Och så finns här kärlek, stor kärlek.

Gropen- boktips till alla förskolor

Min förläggare gav mig den här boken innan den hade blivit nominerad och vunnit Augustpriset. Hon vet hur mycket jag gillar fina bilderböcker. Den här är inte bara fin, det är en underbar berättelse. Det handlar om gropen där alla barn vill leka. Gropen som alla barn gillar och alla vuxna avskyr. Varför vill inte barnen leka på förskolans lekplats, de vuxna kan inte förstå. De vuxna gör slag i saken och täpper igen gropen.

Det finns så mycket sanning i den här historien. Jag arbetade extra i flera år på förskolor och igenkänningen är stor. Jag ska inte avslöja slutet. Köp in den till alla förskolor.

Vårvinter i Tornedalen – Svanstein

Bästa tiden att åka upp till Tornedalen är under den femte årstiden – vårvintern. Ta ett påsklov i Tornedalen, snön är fortfarande kall och det är stor chans att solen lyser på er. Det finns mycket att göra: slalomåkning, längdskidåkning, pimpla, åka spark, åka skoter, bada m.m.

En annan kultur får du med på köpet, här pratas finska, svenska och meänkieli.

I Svanstein finns en slalombacke med välpreparerade pister och knappt några köer.
Svanstein Ski har en fallhöjd på 253 meter och är faktiskt högre än Kungsberget. Svanstein Ski har ungefär samma fallhöjd som Romme Alpin även om ingen i Stockholmstrakten hört talas om den. Systemet är inte lika utbyggt som Kungsberget eller Romme, det har endast 4 liftar (varav en är en knapplift) och 16 nedfarter. Men pisterna är väldigt bra preparerade och sköna. Stig Strand har varit med och planerat pisterna och jag tycker att det känns att en riktig slalomåkare varit med och ritat backarna. Liftkort och mat är billigare än på de flesta andra skidorter.

Svanstein Ski har riktigt bra off-pist säger kidsen. Jag kör inte så mycket i skogen, tycker mest att det är bökigt nuförtiden. Däremot åker jag gärna i lössnö. Svanstein Ski har breda pisterna och en bra variation av svarta, röda och blå pister. Kidsen säger att Svansteins svarta och röda är mycket brantare än Kungsbergets klacificering, men så tycks det vara med de flesta pister i norr, enligt min erfarenhet.

 

Strax innan du svänger av till slalombacken kan du se dessa vackra renar.

Svanstein har en rosa kyrka! Det är ju helt underbart.

 

Vårvinter i Tornedalen – Övertorneå

I Övertorneå har de sparkar som du kan låna på sjön Särkkivaara. Vi körde ett sparkrace på isbanan. Vide vann och min mamma ropade: ”Tänk att du är så bra på att sparka, sörlänningar brukar inte kunna åka spark.”

Här står vi i startfältet, alla utom fotografen som också var med. Bra glid på isen. Spark är himla roligt!
In Sweden we call it a kick!

Tornedalen – boktips

Denna bok är så klart ett måste om du vill läsa om Tornedalen. Den utspelar sig på 60-70-talet och är en skröna, men den fångar Tornedalskulturen på pricken, både det fula och fina. Många repliker i boken har också mina släktingar sagt, där finns situationer som jag också varit med om, även om det var många år senare.

Ps! Mikael Niemis andra böcker är också bra. Läs ”Fallvatten” och ”Koka björn” men även ungdomsromanen ”Skjut på apelsinen”.

Böcker om skrivande

Jag har plöjt en hel del böcker om skrivande, men min lista på böcker som jag vill tipsa om är kort. Slösa inte pengar på böcker om skrivande, köp i stället en skrivbok och skriv, skriv, skriv.

Och om du vill bli författare: läs, läs, läs. Du blir inte en bra författare utan att läsa, mycket!

Så till listan. Om du bara ska köpa en enda bok:

1. Att skriva av Stephen King
(den enda du egentligen behöver)

 

2. Skrivregler
Det är bra att kunna dem. Googla inte på tokiga sidor. Folk har ingen koll. Jag har såg någon fråga på Familjeliv(!) om det är någon skillnad på talstreck och bindestreck och personen fick till svar: nej. Suck…och okunskapen sprids vidare.

 

Om du vill bli barn- och ungdomsförfattare:
1. Så skriver du för unga av Ylva Carlsdotter Wallin

Om du vill bli en deckarförfattare:
1. Konsten att döda: så skriver du en krimalroman av Sören Bondesson

Om du vill ge ut själv:
1.#författarboken av Kristina Svensson

Gå inte på sånt där skit som ”så här skriver du en bestseller”. Skriv i stället. Skriv sådant du tycker om att läsa. Du ska tillbringa lång tid med boken, se till att det är med någon du tycker om.

När jag mötte Pija Lindenbaum

Jag har varit på en halv föreläsning med Pija. Det var innan jag själv debuterat, jag hade läst alla hennes böcker även innan jag själv hade barn. Och jag var ett stort fan.
Pija skulle föreläsa på Skrivarakademin och jag hade betalat för att gå dit. Först skulle jag lämna dottern på dagis. När jag skulle säga ”hej då!” ville jag göra en snygg sortie för henne och min lilla minipublik som stod och tittade på mig.
Jag gjorde ett hopp och slog ihop klackarna så där käckt som de brukar göra i gamla musikaler. Det var bara det att jag glömt att jag klätt mig fin för Pija och hade på mig mina högklackade röda stövlar just för dagen!

Så min landning blev brutal.
Jag landade på den ena fotens ankel.
Men ”the show must go on”.

Jag höll masken och vinkade stort till de storögda dagisbarnen innan jag skyndade mig ut på gatan och började halta.

Det gjorde ont men jag tänkte: ”jag-måste-se-Pija”. Jag haltade upp för de alldeles för många trappstegen upp mot Folkuniversietet.

Väl inne i lokalen kände jag kallsvetten komma. Pija berättade om hur hon ville bli ”raggare” när hon var liten. Hon var rolig och intressant.

Det dunkade i min fot och jag slängde upp den på en tom stol på raden framför. Jag förklarade för min stolsgranne att jag hade ont i foten.

Sedan började hon berätta om sin bok ”Lill-Zlatan”. Om hur hon tänkt kring sina bilder i kombination till texten.

Nu dunkade den så mycket att jag blev tvungen att dra upp dragkedjan. Foten välde ut ur skon och nu gick det inte att få tillbaka den. Det gjorde fruktansvärt ont men jag ville VERKLIGEN höra Pija berätta om hur hon kombinerat text och bild till boken om Lill-Zlatan. Jag antecknade och kallsvetten rann. Då märkte jag att världen började försvinna i ett fläckigt svart töcken och jag insåg att jag måste UT innan jag kommer att svimma på Pijas föreläsning!

Jag tog min röda stövel i handen och stapplade ut ur lokalen medan de svarta fälten spred sig framför mina ögon. Jag stupade i en stor läderfåtölj och killen i receptionen drog fram en telefon med lång sladd till mig så jag kunde ringa min man.

Där låg jag kallsvettig med en enorm fot till min man kom in och slängde mig över axeln.
Han slängde mig över axeln!
Jag vet inte varför han inte bar mig så där snyggt och ”en officer och en gentleman”-aktigt. Nu visade jag rumpan till alla på Skrivarakademin. För jag hade så klart klänning på mig. För Pija vill jag vara fin.

Dottern bar min stövel och sedan ritade hon en  teckning av hur hon bar stöveln och jag hängde som en grottmans byte över axeln.
Vårdcentralen fixade min stukning.

Jag har tyvärr ännu inte sett en hel föreläsning med Pija. Det jag såg innan svimningsprickarna tog över var verkligen intressant.

Nattens cirkus – boktips!

Cirkusen anländer utan förvarning. Den föregås inte av några reklamutrop, inga flygblad på lyktstolpar och anslagstavlor. Plötsligt är den bara där, på en plats där den inte fanns igår.
Så börjar boken Nattens cirkus av Erin Morgenstern. Cirkusen är olik alla andra cirkusar, här finns helt unika artister och nummer som ingen har sett någon annanstans. Cirkusen öppnar vid solnedgången och stänger i gryningen.
Två unga magiker, Celia och Marco, deltar i ett spel. De har tränats sedan de var barn i att använda sina krafter till att utmana varandra.
Det är en passionerad, magisk, vacker, mystisk bok som du kan läsa flera gånger.